Slutligen kom jag med bussen tillbaka till Nikko, och halvfyra var jag vid världsarvsområdet. Eftersom det mesta stänger halvfem-fem, var det inte läge för att ta saker så där spontant, utan det vara bara att gå direkt på det allra viktigaste. Och det är inte Sanbutso-do, som är någon buddistisk helgedom. Jag slet ett kort, frågade efter vägen till Tosho-gu, och skyndade vidare.