När jag gick längs stigen hörde jag skrikande röster på avstånd. Jag trodde det var några tonårspojkar som höll på med något nere i dalen, varför jag inte skulle möta dom. Men jag hade fel både vad gällde ålder och position. De som ropade var två gubbar som tillsammans med sina hundar försökte flytta på en fårskock. Så värst effektiva var de inte.