Vi kom in på den rätta stigen, och den bar också uppåt. Och uppåt. Det blev mer och mer snö, och inte bara runt omkring stigen, utan snarare mer i den än utanför. Där stigen gick var det djupare, så där låg snön kvar längre. Och det var inte fråga om någon centimeter-täcke. Ibland höll snön att gå på, men ibland åkte man ner till knäna. Det började bli väldigt svårt att följa stigen, som aldrig varit särskilt tydlig.