Det som placerar Okayama på kartan är Korakuen, rankad som en av Japans tre bästa parker. Eftersom de andra två låg vid sidan av min resrutt, fick jag satsa på den här, även om guideboken antydde att de andra två är bättre. Och så är det nog: det som är speciellt med Korakuen är att den att utnyttjar stora gräsytor, vilket är ovanligt i japansk trädgårdstradition. Men hur exotiskt är en gräsmatta för en svensk? Och en gräsmatta som fortfarande är mer brun än grön efter vintern?

Men, OK, det fanns ändå en del vackra fotomotiv. Och något hände med ljuset när jag var i parken. Jag har behållit bilderna i den ordning jag tog dem. Men ni kommer att se att de senare bilderna är mycket mer spännande.