Matera ligger vid floden Gravina som skurit en djup ravin genom landskapet. Det såg helt klart lockande ut att ta sig ner i ravinen, och upp till platån på andra sidan. Jag hittade en plats där det fanns en trappa  en liten bit ner, och man kunde se stigar hela vägen ner och upp på andra sidan. Det fanns en öppning  i muren där trappan började, men den avstängd med en järnstång. Det var liksom inte mening att man skulle ta sig ner den vägen. Så jag stod och velade ganska länge – det såg ju också ganska brant ut på andra sidan.