Vägarna på Färöarna är bra. Dock har vägarna till de minsta byarna bara ett körfält och det finns mötesplatser. Men om vägen är kurvig, kanske bilarna som möts inte har någon mötesplats mellan sig. Så hände här, och eftersom jag visste att jag hade en mötesplats precis bakom mig (den syns i bilden), och hon jag mötte hade uppförbacke och kurva var det ett lätt val. Tyvärr är jag inte så bra på att backa långt. Jag märkte att jag kom för nära kanten, och försökte räta upp bilen men det var för sent.

Tjejen i den mötande bilden ringde upp sin pojkvän, och från andra hållet kom svågern i ett annat ärende, och dessa starka grabbar fick upp bilen på vägen som inte verkade ha tagit mycket skada.

Apropå enkelspår: det är en sak med enkelspåriga vägar. Men enkelspåriga tunnlar! Några sådana finns det på Borðoy. Spikraka, men ändå. Man ser ett ljus, och kommer man norrifrån måste man svänga in på en mötesplats i tid. Men svänger man in för tidigt, och det är mycket trafik, då blir det stockning på mötesplatserna. Det var en sann pärs!