Nu har vi faktiskt kommit i väg. Längst fram i grått rider vår guide Antonio. Rakt fram är en i paret från Buenos Aires. Om själva ridturen ska sägas att det blev lite småsegt, eftersom det gick i mycket stilla tempo. Vilket förvisso jag som oerfaren ryttare var synnerligen tacksam för. Men det hade nog varit roligare att gå runt.

Skogen som vi rider igenom, är förvånansvärd torr för att vara precis i närheten av en våtmark.